i Magistratsparken
29 juli 2005 En händelse. Rikke
Stor yta plats sträck vindgubbe
glasman i denna världen på samma platsen
väntar nöjd i steget fram mäter, greppar
flyger fågel tittar ner på byte? – nere
virvlar. liten i stor värld
glider med strömmen – bra. igen uppe – tittar
ner fokus händer armar
klappar smeker – maskin går upp/utvecklas
ner/dör handen lever armen – utforskar
vatten fylls på släpps ner. allvarlig. har en
uppgift – mening. jag får livets pinne
.
Trussernes hemmelighed. Johanna
Johanna for og bag kampen om
benet. buksebenets tunnel kampen
kampes indaet. Finder vej. Knee
böjes. Utålmodig. Kom nu.
Jeg kommer. Fang en trussekant.
Cirkellöb. hvor skal du hen.
spinder tråde om traerne i parken.
Den röde tråd. Nogle af en
bedrift. hårdt arbejde men det
betaler sig. Treerne er tak-
nemmelige. Er glade for at
blive forbunde. Kluddermor!
De bare taer når hele vejen
rundt. Trussekant. Stop.
.
31 oktober
Rikke solo 7 minuter
hej. hej. hund blade hopper og
springer impd mig. Fordybning
i forhöjning finder noget. Et
blad bliver til jord i mine
haender. Vad er det? Vild dans
af en galning. Fedt. Fantastisk
.
Rikke improvisation 7 min
barn. fokuserad. gör saker obegripliga för mig, men begripliga för henne.
väntar – tittar. känner
händerna flippar
kroppen slappnar av
kroppsdelar ramlar av – sitter
på huk. hälsar på hunden.
kroppsexplosion. skutt åt sidan.
händerna uppe vid huvudet –
ser allt som händer runt omkring.
clown
.
Johanna solo
Et vaesen som straeber efter himlen men nej.
Lader impulserne raesonnere.
trae. Trae. Skev/skov og slidt. her er dit hjem.
Benet har sit eget liv. Dovendyr i sit natte greb.
Lader naturen ånde og vare. Fra alle vinkler. öjenlåg
sagte blinker. Er. Her.
Johanna impro
- Laleh: han tuggar kex / minns inte hela.
- parken. hela kroppen
- rör mig i luften. mot Rikke. mot trädet. kroppsdelar hänger från trädet.
- jag hänger i trädet. undertill. är en del av parken.
- stor yta (hur ska vi kunna repa inne igen?)
- slutsignal = min larmsignal från mobilen – gemensam dans
Tolfte oktober 2005
Johanna impro 10 minuter
Statyn har en fitta. Jag har en fitta. vill röra dem.
Parken i staden.
materialen
trädet / barken – trådarna följer längs kroppen när jag glider neråt längs stammen.
gruset. i skyttegraven.
mitt knä mot statyns mage. ytan – de förbjudna områdena – kvinnan
Are we happy? Is this now?
tiden. de som passerar. mannen som kissar i busken. länge. kvinnan med väskan. bilarna. bussarna. luften. fågeln. plattorna. höjden. kroppen som klump.
titta på mig. tittar du på mig. du har inte glömt mig. titta på mig.
ljudet av stegen. min tröja blir smutsig. det rivs på magen. virvlar med bussen och skjuter på bilarna.
.
Rikke impro 10 minuter
En satellit går i olika banor runt på gräsmattan. en stund i linje med en förbipasserande, när han stannar tror man att hon också ska stanna. Hon stannar. brun som en trädstam. dras till trädet. löven i ansiktet. passerar igenom lövverket gång på gång. Inte en människa, men en kropp. en stam igen. löven blåser bort från översta delen av kroppen och ett ansikte syns. kontakt. rör sig över gräsmattan igen. nu som en liten flicka i en stor värld. som en kropp i en park. börjar utföra rörelser. som jag förstår men vet inte vad hon gör. utför ”vardags”rörelser. berättar en historia om hennes liv. visar mig vad hon gjort/gör/ska göra. händerna upp mot himlen. dras upp. kroppen fristående under. stor gräsmatta. händerna bär något, håller upp himlen. huvudet passerar igenom hålet. händerna avvecklas. hittar en pinne – nu förstår jag: blind! inte längre. guld/vattenletare. hittar ett löv. pinnen lever sitt eget liv. Rikke följer med. kastar pinnen. stampar på den. sparkar bort den. en hund kommer bakom. ska den springa efter pinnen som Rikke sparkar bort flera gånger?
Samlade minnen
Minns/jag finns: del av parken när jag hänger i trädet. vinden blåser genom mig och genom grenarna och över gräset. i gruset med små sten mot ansiktet som i en livmoder. på statyn med Rikkes ögon riktade mot mig när jag nästan vågar smeka statyn och mig själv över fittan och känna efter hur det känns. att det känns skönt. äter kex och kroppen är brottsstycken ur Lalehs sång han tuggar kex. Är en
del av gatan, en rörelse i ett vägarbetesområde, ser allt runt omkring men tolkar det inte, närmar mig hunden på avstånd. Står på stolen och på papperskorgen – i repetitionssal hos MAF och i Magistratsparken – ropar: ”Jag är Gud. Gud är god.” med stor glädje och självbelåtenhet. Följer människors gångrytm genom fönstret i konsthallen under Stay with me utställningen / eller i parken på stora avstånd – följer med människor/hundar/bilar/bussar i deras riktning och energi – blåser genom mig – vi är samma del i ett maskineri, eller två olika fast i samma system. Skapar sammanhang.
Sjunger med Rikke i kanon. Rör mig med Rikke i kanon.
.
12. oktober 2005 Rikke solo 10 min. + lidt
Så skulle plænen betrædes, Nye steder. Steder. Stå. Gå. Finde træet. Blade krydser min vej. Går igennem uden at blinke. Ser igennem det grønne filter – vinden bærer dem væk bag mig. Hænger fast. Nu er det vist tid at lave en dans ude på plænen. Go now! OK. Her skal det være. Front til publikum. Dans. Hænder over hoved. Træer. Himmel. En mand med sin hund. Pinden er der jo bare. Tur med hunden. Snuse – ja, snuse. Spidder bladet i et hug. Et eneste hug. Huha! Sådan! Sådan skal det gøres. Lader bevægelserne danse i mig og blade træer himmel. Cirkus. Stur nummer. Bland det. Bland dig. Det flyder. Jeg vibrerer. Finder hjem. Tiden er gået nu.
12. oktober 2005 Johanna solo10 min.
Ved statuen af den nøgne kvinde med kornneget. Sensuelle toner. Forsigtig. Udforsker. Former. Skødet dragger. Latter. Toner som løser op. Smil i øjet som ser. Thi-hi. Folk passerer forbi. J. tager bevægelser, rytmer, former fra dem og prøver dem af. Tester dem. “Nå, føles det sådan?” Ser det ud til hun tænker. Prøver at komme op til den nøgne kvinde på statuens pidestal. Lykkes først til sidst. Har samlet mod ved roden af det barkede træ. Ligget i dets rodseng og følt dets styrke. Gled ned ad barken umærkeligt. Langsomt. Sensuelt. De hvide småsten. En seng for J. Vender tilbage til pigen, kommer endeligt op. Hjælper hende nænsomt med det tunge neg. Nu er de eet. Eet kød. I bronze.
